Fermentasaurus

Det märks att hembryggning är inne, det brukar dyka upp en massa prylar titt som tätt. Jag hade länge spanat på Grainfathers koniska jäskärl men tyckt att den är för dyr, särskilt när jag har ett kylskåp med temperaturstyrning som rymmer två vanliga jästunnor i plast.Då har inte behovet varit så stort att det skulle motivera till ett köp av ett kärl för flera tusen, där man ändå måste ordna med temperaturstyrning.Så när jag såg att Ölkompaniet hade börjat sälja Fermentasaurus slog jag till ganska fort.

Vad är då en fermentasaurus? Jo, istället för en rostfri variant som Grainfathers är det ett koniskt jäskärl av PET-plast, som dock går att trycksätta upp till 2,4 bar. Fermentasaurus rymmer 35 liter vilket är lagom till en hembryggare, och materialvalet gör den ganska billig. Den koniska formen gör även att jästen och humleböset lägger sig i botten.

Varför trycksättning? Ja, trycksättning verkar vara en innegrej vid tillfället då även tidningen Brew Your Own har nämt detta i deras decembernummer, och Grainfather har kommit med en tillbehör för deras koniska jäskärl som möjliggör trycksättning. Några fördelar som finns med detta är:

  • Ölen blir naturligt kolsyrade – den kolsyran som bildas under jäsning ”återförs” in i ölen, dvs man slipper kolsyra med gas/socker när jäsningen är klar.
  • Atmosfären är inertat av CO2 så man behöver inte oroa sig för oxidation lika mycket, och man behöver inte vara orolig att man suger in luft via jäsröret
  • Det borde gå att trycka ut ölen från jäskärlet till fat utan exponering av syre.
  • Det kan minska esterproduktionen när man brygger lager, nu har det även kommit ut en lagerjäst, WLP925 som är gjort för att snabbt jäsa lageröl, har ej testat den.
  • Det sägs även att man får ut bättre humlearom när man brygger tex NEIPA med tryck, men det har jag inte heller testat, än.

Själva paketet med Fermentasaurus innehåller inte utrustningen för trycksättning, utan detta fick jag köpa separat. Dessutom behövs en sk ”Spunding Valve”, justerbar övertrycksventil som man kan ställa in maxtrycket på.

 

saurus ute

Så här ser Saurien ut en vacker vinterdag i Helgered, fyllt med Starsan för att ta kål på eventuella bakterier. Notera att övertrycksventilen med tillhörande manometer är kopplat på toppen av tanken, och provtryckt till 1,5 bar. Sjunker inte trycket – ja, då håller det tätt. Tittar man noggrant ser man en slang inuti tanken, den är kopplad till en flytkropp vilket gör att man kan ta ut öl/prover precis under vätskeytan, då slipper man humlebös vilket man kan få med sig om man tappar av öl från kran i botten av vanliga jästunnor. Det finns nåt liknande till salu för Corneliusfat också, fast det har jag inte testat.

tillbehörHär är prylar som följde med själva grundpaketet utan trycksättning. Den stora o-ringen ska smörjas in med vaselin för att hålla tätt, och instruktionerna var tydliga så det var inga problem med monteringen. Den svarta tratten är för att dränera bottensatsen, det finns även en behållare för att skörda jästen, men den kom inte med på bilden.

spunding valve

Här en bild på locket för trycksättning tillsammans med övertrycksventilen. De röda är en säkerhetsventil, övertryckventilen är kopplad till gaskopplingen och den andra kopplingen är till för vätska, precis som med corneliusfat.

fermentasaurus i kylen

Första ölen som bryggdes med fermentasaurus fick bli Böhmisk pilsner. Fermentasaurusen fick precis plats i kylskåpet, vilket var lite spännande förstås, hade den varit lite större hade drömmarna om att använda den till pilsner krossats då mina öl lager behöver temperaturstyrning. Tittat man noggrant ser man flytkroppen, bollen, inuti kärlet som är till för att ta ut öl lite under ytan. Man ser även den lilla 5 dl behållaren för att skörda jästen som sitter under vridspjälls/butterfly-ventilen. Det är en av de stora fördelarna med koniska jäskärl, man ska kunna tappa av jästen för att återanvända den. (Man ska även kunna använda behållaren till torrhumling, dvs fylla den med humle, skölja bort luften med lite CO2 och skruva dit behållaren så åker humlen upp till ytan. Finurligt, ska prova det nån gång.) Bilden är tagen innan jäsningen har ens kommit igång, men man kan redan se hur det har sedimenterats inuti kärlet.

Då jag inte har någon syrgas passade jag på och luftade vörten i en vanlig jäshink genom att vispa innan den tappades om till Fermentasaurus. Jag tror att det kan bli svårt att lösa syretillskottet på annat sätt.

_DSC0089 flaska

På bilden ovan ser man hur fint jästen och humleböset har lagt sig på botten efter en vecka, med trycket på 1,4 bar. Jag gillar när man kan se vad som händer inuti jäskärlet. Man ser även något som jag inte tycker om, nämligen att vridspjällventilen har läckt igenom vört till jästbehållaren. Tycker att det ska hålla tätt med såpass låga tryck, så där blev det en plump i protokollet.

Varför lät jag inte ventilen vara öppen från början? Observera att det som jag skriver är än så länge i provstadiet, men jag känner någonstans att om jag har 1,4 bar i kärlet, så skulle jag förstås ha samma tryck i jästbehållaren också. Vad händer då när jag stänger ventilen och tar ut behållaren så det blir atmosfärstryck? Njaa…jag tror att jag skruvar dit en vanlig anslutning (som följde med) för att tappa av jäst – så testar jag behållaren de gånger som jag inte använder mig av trycksättning. Rätt eller fel, det får framtiden visa.

Hittills har jag kört ca en veckas jäsning vid 11 C och 1,4 bar, följt av en diacetylrast under några dagar vid 16 C, därefter fortsatt jäsning vid 11 C och 1,4 bar. Det har inte varit några bekymmer, jag skulle ha skördad jästen innan temperatursänkning (dvs efter primärjäsningen) men hann inte göra det pga jobbet så jag räknar med att göra det först lite innan ölen ska över till fat. Jag håller tummarna att jästen klarar sig, det är WLP800, Böhmisk pilsnerjäst, som jag tycker mycket om. Då har temperaturen sjunkit till ca 2 grader under en längre period, och jag hoppas förstås att trycket sjunker ”lagom” med temperaturen.

Jag skulle återkomma efter en månad om hur det har gått. Efter ca fem veckor såg det ut så här:

före

Snyggare öl kan det knappast bli. Tyvärr är jag rätt så nyfiken av mig, och ville se om man kunde skörda jästen till jästbehållaren under tryck. Jag var skeptisk till detta tidigare, och tänkte prova släppa lite tryck och försöka tappa av lite utan behållare att börja med. Resultatet ser ni nedan.

efter

Fem veckors sedimentering försvann på fem röda. Nu är det iallafall bevisat. Jästen var också en salig blandning med döda jästceller och humlerester, så det bästa är nog fortfarande att ta vara på jästen i samband med förkulturen.

Efter några dagar hade det sedimenterat igen, att överföra ölen från Fermentasaurus till Corneliusfat med hjälp av tryck var busenkelt. Nu hade jag låtit det vara öppet till jästbehållaren och all bös la sig där, fint och snyggt. Voilá.

Voila

Det som återstod var att testa om man kan torrhumla via jäsuppsamlaren. Nu hade jag en DIPA på gång, och tänkte torrhumla under tryck, se även bryggningen – jag laddade med en riktig humlebomb.

Humlebomb

100 gram humle som ska flyta upp till ytan. Först spolade jag flaskan med CO2 så all syre forsvann, därefter skruvade jag fast uppsamlaren i Fermentasauriern och väntade…och väntade…och väntade. I tillverkarens video står en shortsklädd ung man och förklarar hur smidigt allt detta är. Läser jag noggrant så ska det torrhumlas max 30 gram så inte vridspjällsventilen sätter igen sig. 30 gram är ju ingenting idag när man torrhumlar. Ventilen hade inte satt igen sig, däremot hade allting klumpat ihop sig. Så jag försökte ta och vända hela paketet upp och ner, men utan resultat. Sista vägen blev att försiktigt försöka få loss uppsamlaren som förstås var trycksatt. Så jag fick tillbringa dagen med att göra rent i garaget. Alternativet hade varit att vänta nån dag och se om humlen stiger till ytan. Nu hade jag humle i kylskåpet så jag släppte trycket och slängde i lite till.

Liten sammanfattning om sauriern:

+ Relativt billig och bra lösning för att jäsa under tryck om man skaffar extrautrustningen

+ Att föra över öl från sauriern till ett fat under tryck fungerar bra

– Hur det fungerar att samla jäst vid atmosfärstryck låter jag vara osagt, men med tryck avråder jag bestämt att prova detta.

– Det samma gäller att använda jästuppsamlaren för att få in humle vid torrhumling, 30 gram som rekommenderas som max kommer man inte långt med.

Jag antar att många har kommit till liknande slutsatser, dvs använd gärna Fermetasauriern för tryckjäsning men lägg undan jästuppsamlaren i så fall.

Kommer jag att använda mig av Fermentasauriern? Trots att jag är något besviken är svaret JA till lager, KANSKE till DIPA/NEIPA och KNAPPAST till vanliga ale som är varken humliga eller har bekymmer med estrar. Sauriern tar nämligen lika mycket plats i jäskylen som två vanliga jäshinkar så det har inte blivit lika mycket bryggt heller.

2018-09-22 Det ska komma ut en version 2 av Fermentasaurus till jul, i allafall vad KegLand förutspår. Företaget som tillverkar Fermentasaurier har hetat Oxebar tidigare, är det så att nya versionen får även ett nytt företagsnamn?

Nyheter ska vara bland annat större dumpventil och större öppning. Detta hjälper till mot de bekymmer som jag har beskrivit, och det blir förstårs enklare att komma åt att rengöra. De ska finnas i 27 och 50 liter storlek vilket blir också bra då 27 liter räcker gott och väl för de som har en Grainfather. Behållaren ska också bli större. Visste ni förresten att plastbehållaren i version 1 har samma gängor som Sodastream-flaskor?

Det som jag inte tycker om är att den nya versionen ska tåla högre temperaturer vilket ger större krav på materialet = högre pris. Därför kan det vara vettigt att fundera på vad sauriern ska användas till och eventuellt satsa på version 1. Det är ju priset som har gjort sauriern så attraktivt jämfört med rostfria kärl.

Det finns inte mycket till info än, lite kan hittas här.

Här brygger vi lite gult DIPA med den. Se även bekymret med vridspjällsventilen här.

 

 

 

3 reaktioner på ”Fermentasaurus

  1. Pingback: Lust och Hägring Stor – 48:an Helgereds Hembryggeri

  2. Pingback: Humlejuice med skaparglädje – 48:an Helgereds Hembryggeri

  3. Pingback: Temperaturstyrning – 48:an Helgereds Hembryggeri

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s