Berliner Weisse – tidigare bryggningar

Tänkte köra igång bryggandet under veckan, men här kommer först ett tillbakablick på våra Berliner Weisse bryggningar.

Vi har haft bloggen i ett drygt år nu, och jag måste säga att det har varit ett lyft att blogga istället för att skriva i Facebook. På något sätt tänker man mer på vad man skriver, och i de flesta fall brukar jag använda riktig kamera istället för mobilen. Vi har visserligen vår FB-grupp kvar, Helgereds Hembryggeri 48:an, och de som vill får gärna gå med där. Håller den som sluten för skojs skull, har aldrig stängt ut någon. Innan bloggen gjorde vi lite tester med Berliner Weisse  (BW) som jag tänkte skriva om här. Sommar närmar sig, och dessa två sätten att brygga BW gör den drickbar till dess.

Först testade vi göra en mäsksurad BW, dvs ölet blev surad redan under mäskningen. Till vår hjälp hade vi två riktigt bra instruktioner, dels Eronssons bok ”Klona öl – brygg öl efter recept från svenska bryggerier” där receptet för Beerbliotekets ”Passion for Gingers”  finns med. Dels hade vår favorit youtube-bryggare, David Heath, gjort en mycket pedagogisk video om detta.

Mycket av metoden med surmäskning går ut på att ta väl hand om mäskningen, man mäskar och lakar som vanligt men kyler mäsken till 46 C och sänker pHn till 4,5. Vår ursprungs-pH var 6,9 så det gick åt hela 26 ml mjölksyra. Därefter släger man i lite okrossat malt i mäsken. På ytan finns nämligen lactobaciller som kommer igång och surar mäsken. Ett plastfolie håller bakterierna borta, jag sprutade även i lite CO2 i grainfathern ibland så inga andra baciller som Butyricum får fotfäste.

Efter 55 timmar hade vi hamnat på pH 3,5 och började koka. Det var lite snurrigt hur länge man skulle koka, i viss litteratur stod det en kvart, och annan en timme. Sen ska det i bara lite humle, IBU 10, men Beerbibliotekets recept hade mycket högre. Så, det blev en liten kompromiss, liten IBU och 30 min kok.

Ganska låg alkoholhalt, det brukar ju BW ha men hade kunnat koka lite till. Efter det här projektet köpte jag en dyrare pH-mätare, den som jag hade visade olika värden jämt så jag blev frusterat över detta. Antagligen hade vi kunnat sura mäsken ett par pinnar till. Dock inte för mycket, jästen ska leva i det också.

035 zum Teufel Berliner Weisse

Taina som sköter smaksättningarna delade ölen i tre dunkar med jäsrör och smaksatte med hallon, peach melba och vattenmelon.

BW i dunkar

Peach Melba var definitivt bäst och vattenmelonen sämst. Hallon var också bra, men vi hade även bryggt en hallonveteöl och hade fått i oss en massa hallonöl innan. Vattenmelon hade lite för klen smak men Peach Melba hamnade riktigt högt på vår lista.

peach melba

Vi la även undan ett par flaskor ”neutral” BW, hade tänkt göra en slags sirap till de att smaksätta med, men det blev aldrig av. Napoleon kallade BW för ”Champagnen från norr”, och den mår bra av att ha rikligt med kolsyra.

Det andra sättet som vi testade var att surmäska.

Då hade vi också två hjälpredor, dels, åter igen, Eronssons bok men nu hette den ”Kreativ ölbryggning” med lite udda tekniker. Dels fick vi lite tips av Daniel Gertmo, en hembryggare även han. Den här gången körde vi med andra ord med fokus på vörten under jäsningen. Av fyra förpackningar Proviva drev vi upp en Lactobacillus-odling som vi sedan tillsatte i jäshinken. Det fick bli en 12 litersbatch, lite som på prov.

proviva

Ganska enkelt maltschema, vi hade 50/50 vete/kornmalt, mäskning på 68 C i 60 min samt mashout, 75 C i 10 min. Proviva har jag för mig vi hade i ett dygn innan vi slängde i US-05 jästen. Läste någonstans att Dugges skulle köra med endast pilsnermalt och lagerjäst på sina suröl, men kommer inte ihåg källan längre. Vi körde på vårt sätt och blev nöjda. Fick högre alkoholhalt än med den första metoden, 4,5%. Dessutom smakade ölen lite surare vilket passade bra.

Taina gjorde två olika smaksättningar, en med granatäpple och svart vinbär, och den andra som vi kallade för Tropicher Sturm som blev definitivt vår bästa Berliner Weisse, en riktig vass konkurrent till Tropical Thunder.

00382 Tropischer Sturm 382

Båda projekten med BW var rätt roliga, vi skulle definitivt kunna brygga Berliner Weisse igen. Vilken metod skulle vi välja? Mäsksurning för att ta lite revansch för pH-mätaren och öka koket för att nudda 4% ?? Eller Vörtsurning, enkelt och riktigt bra metod som ger energi över till olika smaksättningar?? Det får framtiden visa…

Passar på och flikar in avslutningsvis med vår Hallonveteöl. Vanlig öl, ingen Berliner Weisse, men receptmässigt lik vår vörtmäskade variant, med liknande hallon/öl förhållande som mäsksurade Hallon-BWn. Om man gillar hallon och öl som är lite surt men inte lika påtagligt som BWn kan det vara ett alternativ att brygga.

0032 hallonvete

Beersmith möter Grainfather Recipe Tools

Vi har använt oss av bryggprogrammet Beersmith från nästan första början. Tycker att det är bra om man lär sig beräkna lite maltmängder, beskan och uppskatta jästbehovet i början. Då får man den grundläggande teorin med sig och kan använda bryggprogrammen som stöd.

Beersmith har en massa funktioner, bland annat kan man hålla koll på inventariet med den. Tyvärr har vi haft nån bugg så jag har aldrig lyckats skriva ut inventarielistan utan gått över till excel.

Hemma använder jag Beersmith (BS) i PCn, och är jag inte hemma har jag den som en app i min iphone. För att föra över recept till Grainfather (GF) Connect brukar jag spara recepten i PCn, bifoga filen i gmail och skicka till mig själv, öppna i min iphone med Grainfather Connect appen för att sedan kunna använda den i Grainfathern med blåtand. Finns säkert nåt enklare sätt för detta.

En dag upptäckte jag att recepten hade samlats i ett program som heter Grainfather Recipe Tools, dvs i mitt Grainfather konto. Så, när min GF connect app var överfyllt med gamla recept fick jag gå till GF Recipe Tools och radera dessa därifrån. Gissa om det blev gråa hår innan jag kom på detta!!! Nu verkar det åter gå radera recept via GF Connect, så jag antar att det var krångligt endast mellan nån appuppdatering. Sånt är livet, det var enklare med Commodore 64 och väggtelefon.

Nu till saken. Är i rörelse just nu så jag tänkte börja med att jämföra det som jag ser i min lilla iphone-skärm.

Ovan en skärmdump från BS-appen. Det är en öl som jag har skapat när jag har varit på resande fot, helt utan PC. Tänkte brygga den nästa vecka.

Ovan samma recept, gjort i GF. Att den inte finns som app gör att det är svårt att följa med vad man har skrivit ner, man ser bara ett par maltsorter utan att scrolla:

Så överblicket lämnar lite kvar att önska om man inte har tillgång till dator. Utan mitt vetskap hade recepten gjorda i BS transporterats till GF Recipe Tools så jag lämnade kvar och låste upp några av våra senaste bryggningar om någon vill testa:

Såg även att GFs recept visar högre beska, IBU, då den räknar upp beskan i våra planerade Whirlpool för Mothership-klonen med över 30 IBU trots att vi tänker hålla ett lägre temperatur.

Första intrycket är helt ok, självklart har BS mera funktioner, men dessa använder jag inte till vardags. Jästmängden kollade jag upp med mr. Malty innan den började strejka. Efter det har jag inte brytt mig så mycket om att räkna jäst utan har mest kört på känsla och erfarenhet. Inventariefunktionen skrev jag om redan, så det skulle inte finnas några hinder att gå över helt till GF. Återkommer när jag kan jämföra dessa två med en PC. Just nu en liten, liten fördel BS då appen ger ett bättre överblick.

Glömde nämna en liten men irriterande sak med BS-appen. Stänger jag receptet utan att ha sparat blir inte ändringarna automatiskt sparade utan försvinner.

Helgerator – das Doppelbock

Då var det dags för vårt fjärde Doppelbock, batch nummer 72. Ingen höjdare att brygga när man är förkylt, men det borde gå.

Jag tänkte börja med en himla tjatande om jästen, blir ni sömniga, hoppa gärna över:

Problemet med att brygga alkoholstarka lager är ju jästmängden. En vanlig 20 liters batch IPA kräver ungefär en påse torrjäst, lager det dubbla. Ska vi dessutom köra med en alkoholhat runt 8-11 och flytande jäst blir det genast lite dyrare. Om man inte gör som vi gjorde sist när vi bryggde doppelbock och använde en enkelbock som förkultur. Många menar på att torrjästen W37/70 fungerar minst lika bra som de flesta vanliga flytande lagerjästerna, och det gör det säkert. Men, ibland är finessen med hembryggning just möjligheten att lyxa till det lite och använda flytande jäst. Med facit i hand skulle vi ha tagit vara på jästen från den förra bryggningen, men å andra sidan var det ett tag sedan och jag vet inte hur längre den håller i kylen. Gustaf Lindh bloggade lite om att förvara jäst i frysen, men det känns lite osäkert om man kan lyckas med detta.

Så, det var bara att krypa till korset (eller köra till Ölkompaniet) och köpa nytt jäst. Nu hinner vi inte brygga en enkelbock vars slurry kunde användas till Doppelbocken, utan vi får helt enkelt köpa en del jäst. Min Mr.Malty-app fungerar inte just nu, den vill bara skriva in en massa emojjis istället för text, så jag snabbcheckar lite snabbt med Brewers Friends kalkylator. Tre paket borde räcka, eller vara till gränsen om man gör två förkulturer. Boken Yeast förespråkar att varje förkultur ska vara 10 gånger större än den förra. Här tänker jag gå mot boken och göra förkultur #1 på en liter, därefter en förkultur #2 på tre liter. Jag har några favoritböcker, bloggar och youtube-kanaler som jag följer. En blogg som jag gillar väldigt mycket är Fabrikör Ekstedts betraktelser, då den skiljer sig en del från mängden, oftast i positiv bemärkelse. Många av hans betraktelser har någon form av teoretiskt grund (eller sunt förnuft) att hänvisa till, samtidigt som, i det här fallet, känns det rätt onödigt att räkna på antalet jästceller. Jag vet, att vid tidigare bryggningar har tre påsar jäst med förkulturer räckt till 20 liter starklager, och skulle egentligen kunna prova ifall det räcker med två påsar då jag tycker att ren erfarenhet av mina små 20 liters Grainfather batchar borde vara pålitligare än räknare. Dock ger de en fingervisning så man inte är helt ute med sina beräkningar.

En annan sak som är intressant med alkoholstarka öl är förjäsbarheten, attenuation. Attenuation säger hur mycket av sockret har jäst ut. Den berättar även för mig hur långt ner jag kommer att hamna med min Final Gravity (FG). WLP 833 har en förjäsbarhet på 70-76%. Om vi nu under den här bryggningen skulle hamna väldigt högt, tex 1,098 som Original Gravity (OG) kan vi räkna ut spannet där vi bör hamna med vår FG genom:

FG = OG – (OG x Förjäsbarheten %)  dvs

98-(98 x 0,7)=29,4 Ö dvs 1,029 samt 98-(98 x 0,76) = 23,5 dvs 1,0235

Är det nån vits med detta Njaa, den förklarar att väldigt starka öl kommer att ha en del socker kvar jämfört med tex vissa Saison-jäster. Så man ska inte få panik om Doppelbocken har en FG på 1,025 fast de flesta Ipor och Apor har mycket lägre värden i receptböcker. det förklarar också varför man får gå över till destillering om man ska upp i drycker med höga alkoholhalter. Jag har nämnt Eisbock tidigare där man kan nå ett högre alkoholhalt genom att låta vattnet frysa och plocka bort en del av det som blir is. Men vi håller oss inom stilen för Doppelbock.

och nu när jästkapitlet är avklarat och färdigtjatat är det dags att titta lite på resten av ingredienserna. Första bryggningarna gjorde vi med 70% Munchner, 20% Wiener och 10% cara-aroma, allt enligt Eronssons utmärkta ölbryggarbok. Med hans maltschema får man en alldeles fantastisk Doppelbok, förra gången provade vi dock med andra specialmalt:

gamla schemat.jpg

Sist stod det lite felaktigt, det var jäst från ”Slurry”, inte 3 påsar som den här gången. Nu tycker man kanske inte att man ska snåla med humle, och definitivt inte med malt som är rätt billigt, men eftersom vi inte har Perle hemma får det blir Mitterfruh istället. Dock får man justera mängden efter alfavärdet så det går åt lite mer humle den här gången. Caramunich III har vi inte heller så det räcker, detta kompenserar i med lite Caramunich II:

nya schemat

Då hamnar vi rätt nära den som vi bryggde sist. All malt är från Weyermann, Barke Pilsner och Munchnermalt.

carafa.jpg

Vi kör exakt samma dubbeldekoktionsschema som sist, dvs:

Först en proteinrast, ca 15 min vid 55C.

Beta amylase: Mäska allting tillsammans i 25 minuter vid 62 grader. Ta därefter ut en tjock dekoktion på 7-8 liter. Värm detta långsamt till 71 grader och håll så i en kvart. Öka därefter långsamt (under 20 min) temperaturen till 100 grader och håll så i en kvart. Häll tillbaka dekoktionen och höj allting till 70 grader.

Alfa amylase: Håll allting i 35 minuter vid 70 grader. Ta sedan ut en tunn dekoktion på 7-8 liter. Höj dekoktionen långsamt (under 20 min) till 100 grader och håll så i 10 minuter.

Utmäskning, 10-15 minuter vid 75 grader.

doppelbockdiagram

Schemat ovan är från en tidigare bryggning, stämmer väl inte till 100%, proteinrasten saknas, men visar båda dekoktionerna. Varför dekoktion, och varför proteinrast?

caramunch.jpg

Med maltmängden som behövs till en doppelbock får vi aldrig fyllt ett corneliusfat med vår Grainfather om vi inte dubbelmäskar eller slänger i en massa spraymalt. Istället för att dubbelmäska är det trevligt att göra en dekoktion, som man har rent historiskt gjort med den här typen av öl.

malt

Så, när en tredjedel puttrar på spisen kommer resten av malten blandas och mäskas fint i bryggverket under tiden. Proteinrast skippar de flesta och tycker att det inte hjälper till skummet. Det låter jag vara osagt, men under de femton minuterna som bryggverket ligger på 55 C har jag gott om tid att justera pHn, röra om i mäsken, se så allting fungerar och ta fram kastrullen för dekoktion. Men andra ord använder vi inte dekoktion eller proteinrast så mycket till deras primära syfte, utan har skapat egna behov av dessa två.

dekok

Efter sista dekoktionen märkte vi att malten hade packat sig väldigt hårt i botten av maltröret. Så, det var bara att svänga som en galning med mäskrodret så en massa klet flög runt i garaget, och slänga i ett par hekton risskal för att luckra upp maltbädden. Risskalen hjälpte, lakningen gick rätt bra – tömde lakvattenvärmaren på 25 minuter, och efter en ytterligare kvart var det färdiglakat.

Den här gången behöll vi refraktometer i köket istället för det rätt så kalla garaget, samt kalibrerade den innan varje mätning. Vi brukar ju få rätt låga värden i början för att sedan komma upp till rätt OG precis innan den beräknade tiden är klar. Så själva mätaren kunde vara en felkällä. Oftast låter vi bli att mäta så mycken, men jag upptäckte att vi hade varit flitiga i höst. Så mätningarna skulle ske vid samma tidpunkt för att jämföras.

Namnlöst-1.jpg

Självklart händer det lite dramatik vid varje bryggning. Nu hade jag stått i garaget hela dagen, men gick in för att värma mig sista halvtimmen. Under tiden hade överströmsskyddet på sladdvindan löst ut, och vörten börjat kallna. Så, nu gick det inte att följa detta hela vägen då jag inte vet aktuella koktiden, utan får prova detta en annan gång. Men, det viktigaste – OGn hamnade på 1,088 vilket var målet. Hydrometern visade också 1,088. Med detta hoppas vi hamna på en ABV lite över 8%. Vi brukar få det ganska nära, så det finns inget stort behov med mätningar och jämförelser, men vad ska man annars göra under bryggdagen.

ferm

Den här gången kör vi Doppelbocken i Fermentasauriern, det är ju en lager, så varför inte prova på att jäsa under tryck. Vi ska även ta hand om jästen, fast med det gamla hederliga sättet, absolut inte under tryck – då blir det för mycket att städa.

Enkelt är gott – pilsner

Kunde inte hålla mig från bryggverket längre än så här. Vi gjorde en enkel och smidig tysk pilsner till Tainas kalas i höstas, och lite förvånande var den det populäraste ölet framför alla neipor, ipor o sånt,

Så, mitt i födelsedagsfirandet passade jag och Taina på och krossade lite malt igår kväll, allt för att det ska bli en enkel bryggdag idag.

Mallaskäsi

Det fick bli Weyermanns Barke pilsner- och munchnermalt den här gången. Jag brukar köra 4,5, 5,0 eller 5,5kg i våra 23 liters pilsnerbatchar, lite beroende på hur starkt pilsen ska vara. Nu fick det bli ca 5 kg.

bibliotekskort

Det sägs att avståndet mellan valsarna ska vara ca 1 mm, eller som ett kreditkort. Provade med bibliotekskortet, och för oss blir det inte riktigt bra, brukar justera valsarna lite med känsla, så de krossas ”lagom” fort.

kvarn

Roligt att kameran fungerar igen, borde nästan börja spara till en fullformatskamera, men det finns så mycket annat att investera i före.

kvarnsv

Med ”lagom” krossningshastighet tycker jag att 5 kg ska gå på runt på några minuter, maler det för längre blir det bara mjöl av det hela.

recept

Med malten krossat och Grainfathers timer ställt på 06.30 på morgonen var det bara att njuta ett par Barley Wines innan läggdags. Jag kör gärna 100 eller 150 gram i mina pilsnerbryggningar, sist fick Tjeckiska Pilsen 150 gram Saaz, nu kör jag lite blygare, 100 gram Perle + några extra gram till som jag hittade i frysen – de fick bli en bonus till aromgivan. Hade kunnat använda Hallertauer Mittelfruh som jag också hade 100 gram av, det får bli nästa gång.

Nu blev det stegmäskning, inte för att man märker någon större skillnad, men jag kunde lägga mig igen medan Grainfathern skötte mäskningen.

mäskroder

Jag följer David Heaths bryggningar på Youtube, tycker att han pratar väldigt tydlig och lugn engelska och är också mycket strukturerat. Han brukar ha risskal för att luckra upp maltbädden när han gör pilsner, samt stoppa och röra om i malten under mäskningen.

gf connect

Jag hade inte riktigt behovet att gå upp och röra i grytan, men hällde ändå i lite risskal för att underlätta lakningen.

maltbädd

Det hade inte alls behövts, tvärtom, jag fick trycka till övre silplåten lite så det inte rinner igenom för fort.

GF

Den här gången tog jag till Fermentasauriern, som jag har lite hat-kärlek till. Är lite nyfiken på när version 2 av sauriern släpps, kanske skulle köpa och testa den också. Butterfly-ventilen läckte under rengöringen, men jag fick den tätt genom att vrida den några varv fram och tillbaka. Ett extra arbetsmoment blir det då jag tappar vörten först till en vanlig jäshink för syresättning, sedan till sauriern. Jag får nämligen inte in min paddel för syresättning där. Version 2 ska ha större manhål på toppen.

allt

Golvet ser hemskare ut på bild än det är i verkligheten. Här håller jag på och pumpar över vörten från Grainfather till en vanlig jästunna för syresättning.

ferment

Jag gör som Pilsnerkokaren, och låter jäshinken ha ett vanligt atmosfärstryck i ett par dagar. Sedan stänger jag den röda ventilen på bild och låter min övertrycksventil ta över. Följde Pilsnerkokarens tips förra gången det blev en pilsner, med mycket gott resultat. Nu testar jag öka trycket till 0,8-1,0 bar direkt. Tidigare beskrev jag en första tryckstegring på ca 0,5 bar. Så det här blir lite av en test som jag ska kommentera när ölen är klar.

23 liter i sauriern, OG 1,053. Två påsar rehydrerat W34/70 jäst som jag hoppas ska räcka.

Hamnar väl på runt 5,5% ABV, hade siktat på 5,2%. 4,5 kg malt hade räckt gott och väl för denna typ av öl.

Idag är det nån slags Lindholmen Street Food Market med 22 lokala bryggerier representerade här på Hisingen. Känner mig faktiskt mer sugen på Street Food än öl just nu, men det blir säkert ett besök där idag. I allafall om magen får bestämma. Ser ni någon där utan skägg och sotarmössa så är det jag. Eller Taina.

2019-02-06 En liten uppdatering så här fyra dagar efter bryggningen. Street Food Market var en liten besvikelse, hade förväntat mig lite Street Food som man serverar från Food Trucks, mat från olika håll i världen. Dessvärre var det lite lunch-stuk i det hela, men vi var där rätt sent, kanske var maten slut? Tittade lite runt ölutbudet, inte så mycket nytt under solen, men det gjorde inte så mycket, jag hade ställt upp som chaffis, var som sagt mer hungrig än törstig. Det bästa var definitivt sällskepet, jag och Taina satt där med våra grannar som är också duktiga vad gäller öl.

Så, vi körde de två första dagarna trycklöst, dag tre fanns ingen tryck, men idag på eftermiddag såg jag att det hade stigit till 0,9 bar. Med andra ord – det är många nybörjare på olika forum som är oroliga för att jäsningen inte har kommit igång, och kör man lageröl dessutom utan jäsrör och ska vänta på att trycket i tanken stiger så ska man ha tålamod. Jästemperaturen är 10 grader vilket gör att det kommer igång (eller syns) ännu långsammare. Jag brukar inte ta så mycket prover medan ölen är i Fermentasauriern utan tänkte förbättra mig först när vi har investerat i en Tilt Hydrometer nån dag.

Tänkte komma igång med fler bryggningar under mars månad, det är svårt att få tag i en god Doppelbock eller Quadrupel i Sverige så man kanske ska brygga en batch eller två själv. Kanske blir det även dags att provsmaka vår Hinnonmäki Blues Lambic då.

2019-03-18 Igår var det dags att förflytta pilsnern till ett fat.Där kommer Fermentasauriern till sin rätt, förflyttningen sker ”slutet”. Först gör jag rent ett Corneliusfat, sköljer den med CO2 och låter ha kvar lite tryck när jag kopplar in den till Fermentasauriern med slang. Sauriern hade ju 1 bars tryck sedan tidigare vilket gör att övertrycket förflyttar vätskan utan nån syreinblandning.

fermenta1.jpg

Mycket smidigt!! Jag lyfter lite på Corneliusfatets övertrycksventil samt drar på lite kolsyra till Sauriern vid behov, så att sauriern har hela tiden ett lite högre tryck och ölen flödar till fatet. Samma princip använder jag när jag flyttar öl mellan två fat, tex vid större torrhumlingar.Den lilla bollen på bilden ovan är ett flytkropp som håller inloppet till fyllningsslangen under sig så man slipper suga med humlebös och jästrester från ytan.

fermenta2.jpg

Ölen var redan rätt så klar efter ca en månad efter bryggning, men den ska lagras en månad till och då ska den vara riktigt fin.

klart

Nu har det inte blivit så många bryggningar, tyvärr. Dels så har mina ledigheter var rätt korta jämfört med tidigare, vidare har jag inte haft träningsmöjligheter på jobbet. Tidigare har jag ätit sunt och tränat under mina jobbperioder för att kunna njuta lite mer av livet när jag har varit ledig, nu när det inte har varit möjligt har jag känt av en frustation och inte haft nån större lust med varken träning eller öl. Nu kommer dock mina arbetsförändringar att ändras vilket kommer förhoppningsvis att föra mig tillbaka till mina gamla rutiner, och då borde även bryggandet kännas roligare.

En grej som jag upptäckte vid den här bryggningen var hur mycket kolsyran påverkade avläsningen av FG. Fermentasauriern har ju själv kolsyrat ölen naturligt under jäsning, så jag hade rätt mycket kolsyra i när jag tog provet.

hydrometer

Man får helt enkelt ta det lugnt i 5-10 minuter så kolsyran hinner gasa av lite innan man får en rättvis avläsning. Notera att jag har kalibrerat hydrometern med lite tejp, hittade ingen häftmassa. FG någonstans 1.010-1.011 vilket är helt ok (siktade på 1.009) och alkoholhalt runt 5,5%. Nu när jag kan göra lite träningsplaner och vårsolen tittar fram har Thomas på Ölkompaniet beställt tre påsar WLP 833 till mig, går allt planenligt blir det snart dags för en Doppelbock.

Hinnonmäki Blues

Igår var det dags att hålla på med hembryggeriet lite. Det har ju inte blivit fler bryggningar sedan kalaset, vi har fortfarande lite öl kvar så vi har tagit det lugnt för att undvika överproduktion. Däremot var det hög tid att  ta hand om våra Lambic.

Jag har inte skrivit så mycket om våra Lambicbryggningar här, men vi gjorde en bryggning med grumlig mäskning 24 Augusti 2017, innan bloggen fanns. Det finns lite skrivet om det i vår Facebook-grupp, Helgereds Hembryggeri 48:an. Vi använde oss av Wyeast 3278 jäst, Belgian Lambic Blend. Det var lite smått kaotiskt att köra Grainfather-bryggverket med nån form av grumlig mäskning så resultatet blir intresssant. Gammalt, oxiderat, humle fick vi av Thomas på Ölkompaniet.

img-2407

Då den innehåller Brettanomyces ställde vi den hos grannen. Inte för att grannens syatelje liknar miljön vid ett Belgiskt kloster, utan för att Brettan kan kontaminera vår utrustning som vi till vardags har för Saccharomyces. Efter ett år smaksatte vi den. Det var svårt att hitta surkörsbär i Sverige, och eftersom Taina hade gjort ett jättejobb med att rensa vår krusbärsbuske, en grön Hinnonmäki, bestämde vi oss att smaksätta med krusbär, gooseberry. Jag tog förstås undan en flaska för en Geuzeblandning innan vi tryckte i krusbären.

Nu har det gått ytterligare ett halvår, och det var dags att flaska ölen. Köpte 28 st Geuzeflaskor av Thomas, och 27 gick åt. Dessa är faktiskt rätt trevliga, små och trycktåliga flaskor som får kork istället för kapsyl. Ölen som ut som en äcklig gegga i vår glasdamejeanne, men efter lite kylning och fingertoppskänsla med häverten fick vi ut rätt snyggt, gulaktigt öl. Som dessutom doftade som en ljuvlig Lambic (eller pseudolambic som de heter i Helgered) !!! Blir smaken som doften efter ytterligare några månaders lagring kommer detta att bli intressant. 7gram socker / liter, samt pyttelite torrjäst för flaskjäsningen.

img-2411

Vad gäller nyårslambiken som vi gjorde för ett drygt år sedan, så var det dags att smaksätta. Som jag skrev ovan, det har svårt att hitta surkörsbär, aka moreller i Sverige.

Nu råkade jag googla en gång till, och såg att Hembryggeriet hade tagit hem detta. Då beställde jag hem både surkörsbärs- och hallonpuree och delade satsen på två. Flaskning om ett halvår.

Bildkvaliten blev dålig, var tvungen att ta bilder med mobilen. Misstänker att jag har någon form av glapp i kameran, idag fungerade den igen. Den kanske inte gillar att tabilder på krusbär som har jäst i ett halvår. Det finns även goda nyheter, garaget är städat, mycket av gammalt bröte är borta så nu ska det gå att brygga lite mer organiserat och hålla skruvar o muttrar borta från bryggeridelen. Kippis!!

Grosseillier_redigerad-1

Nu när det har gått ytterligare en tid passade vi på och testade ölen igår. Smaken väldigt fräsch och som jag skrev ovan…doften var riktigt ljuvlig. Så det känns att vi har lyckats med detta,vår mest avancerade bryggning.

Hinnonmäki.jpg

 

Crash! Boom! Bang!

…hette nån mindre lyckad Roxette skiva. Namnet skulle även göra rätt för sig vad gäller hanteringen av paket. Fast låten handlar nog inte om ölleveranser. Igår fick jag mina öl beställda från Hopt (som jag har recenserat tidigare), två paket varav det ena såg riktigt illa ut.

IMG-2160

Helt rätt, lådan var demolerat, ett Gouden Carolus glas samt en flaska var sönder. Kändes lite surt att köra hem från Preemtappen med ett paket som lät som glassplitter när man lyfte upp den i bilen.

Då var det bara ta vara på det som var hel, sätta sig på soffan och hälla upp ett glas Duchesse de Bourgogne.

Duschesse

Läste lite om ölet på Galateas sida (importör till systemet) samt Skrubbes eminenta blogg. Intressant att Hertiginnan var släkt med Karl V, Gouden Carolus. Så, när Hopts kundtjänst svarade mig direkt på morgonen och skickade genast iväg ett nytt paket utan några som helst problem passade jag på och beställde några flaskor av både Kungen och Hertiginnan. Att 75 cl av kejsaren kostar 7,5 Euro känns oemotståndigt. Kanske ska ta med några flaskor till Tainas födelsedagskalas?

2018-11-22 Jag måste sluta vara så fientligt inställt till Postnord. Nu råkar det vara så att jag har en app (vad annars..) för mina Postnord-paket. Då kan jag ha lite som en hobby att följa när jag inte är hemma enligt dem. Det är i allafall vad de påstår. Men, en helt annan grej som jag kom på när jag öppnade deras app:

posten

Det stämmer ju inte alls!!! Jag har inte börjat veckohandla hos Hopt, utan de har registrerad dubbletter av mina beställningar!!

Så, istället för fem hemleveranser har jag beställt från Hopt två gånger, den andra gången var det dock delat på två paket. Tur det eftersom det andra paketet hade blivit misshandlat av nån brevbärare/sorterare, vad vet jag.

Och…det viktiga – ingen av dessa har blivit levererade hem, utan man verkar snygga till statistiken och skriva hemleverans även om jag är säker på att inget ombud har kört runt Helgered i någon av gångerna. 5 hemma, 1 ombud blir plötsligt 0 hemma 4 ombud.

Så, nu har jag fått gnälla lite, känns genast bättre. Ha en trevlig fortsättning på denna torsdag.

Väntan.

Så, nu är alla öl bryggda, inte ens två veckor kvar till kalaset. Väntan. Lite konstig känsla, så här dags brukar jag köra igång bryggverket, krossa malt och planera logistik. Men nu är alla vår fem stora fat fulla och upptar jäskylarna tillsammans med annat gott till kalaset. Det blir även Neipa, Imp stout och Doppelbock i flaska, dessutom köpte vi lite Pilsner Urquell och Newcastle Brown Ale som backup. Det var de två ölen som vi tyckte passade bäst när vi besökte Puttgardens Bordershop i somras. Jag har alltid tyckt att NC Brown Ale är förvånansvärt god och lättdrucken sett till priset.

Så, nu får bryggverket vila, istället planerar vi själva kalaset, tänkte låna en PA-anläggning av en ölbryggande bekant, en barndomsvän från Finland flygs till oss för att spela och sjunga, och jag får antagligen låna en öltapp med kyl och två kranar. Själv tänkte jag ta lite lugnt med ölen fram till dess, i den här åldern lägger sig kolhydraterna gärna ovanför bältet.

Såg några väldigt inspirerande recept i senaste numret av Hembryggaren, en tmavy, en lite maltigare pilsner samt en doppelbock med chokladmalt. Dessa får vänta, dessutom blev jag helt såld på Gouden Carolus Cuvee Van De Keizer så det kan bli något starkt belgiskt längre fram.

3 kaislikossa

Eftersom hembryggeriet heter Helgereds hembryggeri lägger jag ut en triptyk som jag tog vid Klare Mosse, Helgered, året vi flyttade hit, dvs 2010. Det finns bra och dåliga år, när vi flyttade hit 2010 var nog en av de roligaste åren hittills. Barnen var rätt små och vi hade en massa besökare hos oss på helgerna, så det blev mycket grillande under sommaren. Jag hade åter upptäck fotot som hobby och har en massa bildmaterial från den tiden. Då var det fortfarande Tuborg Grön som gällde på ölfronten.

Samtidigt började jag bryta mig loss från Chalmers, efter sex år som lärare och nästan lika länge som student hade jag kommit till en punkt, lämna skolan eller stanna för evigt. På den tiden blåste det en del negativa vindar på jobbet, så på våren 2011 var det dags att gräva ner pekpinnen för gott. Det har jag inte ångrat än.